Här händer det grejjer serrö!
Som väntat så känner jag en stor sorg över mitt ej längre blonda hår, jag bara måste bli blond igen!

Så, till problemet!
Hur göra?

Jag tonade ju håret för...?...nån månad sen? Mörkbrunt bidde det och det har väl blekts ner lite men är mer som...grått(?) eller nästan genomskinligt på längderna, mest för att mitt stackars hår är rätt slitet kanske.
Sen så är det fortfarande väldigt mörkt längre upp, "luggen" te.x ser nästan, nääästan ut som när jag nyss färgade det.

Sist jag fick fnatt och färgade mitt hår brunt så ångrade jag mig efter 7-8 månader eller så. Då hade jag iofs färgat ihärdigt, och nu bara tonat en gång..men ändå. Åter till saken..
Då gjorde jag en avfärgning hemma. KATASTROF stavas det!
Jag jobbade då på Café Rutiga duken och det var i December och vi serverade bl.a lussebullar.
Kul!
Verkligen jättekul när man kommer till jobbet och måste stå i kassan och sälja något som även tycks sitta på mitt huvud.


Jag var dyngorange och mina kära arbetskamrater kallade mig Saffrans-huvve!
Detta resulterade i att jag avfärgade igen, och igen..och igen, igen och igen.
Mitt hår dog väl en sisodär 20 000 gånger om och jag känner en stark rädsla för att våga mig på det igen.
Till en frisör vågar jag mig absolut inte då min plånbok nästan dör lite bara vid tanken på att måsta betala för kalaset.


Så vad säger ni? Hur ska jag bära mig åt? Ska jag våga mig på en avfärgning? (med tanke på att det bara var en toning som nu dessutom har börjat klena ur lite i färg)
Ska jag slinga sakta men säkert?
Eller ska jag helt enkelt vänta? (Snälla säg inte det för då dööör jag, sen så måste jag ju göra NÅGONTING åt mitt hår, kan ju inte gärna gå omkring med halvt genomskinligt hår; och färga om vill jag ju inte gärna göra.)

Eller har någon något annat förslag?
Hjälp mig nu, med mitt livsviktiga problem!